Priviligierad

Det är lätt att bli hemmablind men ibland tittar man till lite extra och minns/ser att man bor i fantastiskt fina omgivningar.

 

På en liten nätt promenad - promenad och promenad, det tar bara några minuter att komma ner till ån och sjön - går jag först ner till forsen vid bron för att se om forsärlorna är där och det är de så klart.

 

 

Tittar åt andra hållet från bron och ser sjön längre bort.

 

 

Dessa kort är tagna för sisådär 1½ vecka sedan och träden hade inte riktigt fått sin sommarskrud, idag är det full grönska.

 

 

När jag går längs ån får jag plötsligt syn på några storskrakar vilket jag aldrig sett här förut. Jo, i andra änden av sjön några kilometer bort men aldrig i ån.

Först ser jag fru storskrake...

 

 

... och sen herr storskrake.

Det fanns faktiskt hela tre par så jag hoppas att det kan bli några små storskrakar längre fram!

 

 

Tycker det är så fint när trädens grönska "färgar" vattnet. Det blir som ett modernt konstverk.

 

 

Går vidare längs ån och stöter på en lite fundersam herr koltrast.

Kanske undrar han varför någon varit och sågat ner träd i hans skog?

 

 

Så är jag då framme vid sjön.

 

 

 

Längs strandkanten växer kabbeleka...

 

 

... och på bryggan spatserar en liten sädesärla som tittar undrande på mig.

 

 

Vänder ryggen mot sjön och blickar mot åkern där det blommar maskrosor i tusental.

Vet att det är ett ogräs men visst är de väl fina.

Fast det är klart, de får gärna hålla sig borta från min trädgård.

 

 

Sjön är ganska stor, sträcker sig nog en sådär 3-4 kilometer bortåt.

 

 

 

Innan jag går hem (en promenad på hela 4 minuter - fast det tar betydligt längre tid när man har kameran med sig) hör jag "skrik" på åkern och vänder blicken dit igen.

Det är vackra herr och fru fasan som traskar runt bland maskrosorna.

Ni ser väl frun som bara sticker upp huvudet i nederkanten av fotot?

Visste faktiskt inte att jag lyckades få med båda på fotot förrän jag laddat ner det i datorn, så är det ibland.

 

 

Ja, då var min lilla promenad slut.

En nätt liten runda på kanske 300 meter men som ibland kan ta mig ett par timmar att avverka.

Det gäller att njuta och ta in djur och natur!

 

Ha det gott!